En katt som visste bäst

Allt började med en svartvit katt vid namn Minnie — en tuxedokatt med bestämda åsikter om var man sover, var man klöser och var man gömmer sig.

Minnie visade mig vad katter faktiskt vill ha: en hög plats att övervaka rummet från, en dold vrå att dra sig undan i, en rejäl klösmöbel som inte välter, och en sovplats som inte ser ut som en hundkorg.

Problemet var att det mesta som fanns att köpa var fult. Stora plyschtorn i beige, plastig design som ingen vill ha i vardagsrummet. Jag ville hitta kattmöbler som funkar för katten och för hemmet — möbler man inte behöver gömma undan när man får gäster.

Så jag började leta. Och testade. Och valde bort. Det som blev kvar är Minnies sortiment: ett litet, handplockat urval av kattmöbler som ser ut som riktiga möbler — för de är det.